När det finns pengar att tjäna på att gå utanför lagens gränser så kommer det alltid att finnas någon som försöker. Detta är inget konstigt utan helt naturligt och en del av marknadsekonomin. Om inte tillsynen är effektiv och hejdar dessa entreprenörer så kommer de att konkurrera ut dem som följer lagen och anständigheten. Vi har sett att det gäller vården av äldre och vi vet att det också gäller skötseln av djur. På sjukhus och i äldreboenden har anhöriga tillträde och kan bilda sig en uppfattning om förhållandena och slå larm. För att komma till rätta med missförhållanden i humanvården har samhället dessutom ålagt personalen en rapporteringsplikt – Lex Maria och Lex Sarah. Trots detta rapporterar SvD den 29 december 2011: ”Bara en av 17 Lex Sarah-anmälningar har rapporterats vidare till Socialstyrelsen”
Behovet av visselblåsare[1]
Den industriella animalieproduktionen sker i slutna system inomhus. Den professionella träningen av hästar sker på s.k. träningscamper. Djuren kan inte tala, inte vittna och enbart människor som godkänts av ägaren släpps in. Insynen är noll.
Den som tror att djurskyddslagen till punkt och pricka efterlevs i dessa insynsskyddade miljöer är nog mer än lovligt naiv. Inspektörer i all ära men de kan aldrig vara på plats överallt i alla svinstallar, hönshus och träningscamper samtidigt. Inte heller kan de kräva att det sätts upp webbkameror i dessa miljöer så att allmänheten får insyn.
För att korrigera entreprenörer som går över gränsen behöver vi insyn. De anställda har en sådan insyn men är idag vare sig skyldiga att rapportera eller skyddade om de försöker. Vi behöver visselblåsare och vi behöver skydda dem, t.ex. genom en Lex Disa (efter visselblåsaren i grisfösarmålet)!
Anders Darenius
[1] Whistleblower eller på svenska Visslare[1] (ibland även direktöversättningen Visselblåsare[2]) är ett ursprungligen engelskt begrepp[3][4] för en person som påkallar, oftast genom massmedia, uppmärksamhet om korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Straff kan vara att åtalas för förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad. (källa:Wikipedia)
Gästkrönika i Ridsport nr 3, 9 februari 2012
Bonden betalar bara 1000 kr och får då sin ko seminerad hemma av en tekniker, även om han bor i Jämtland. Vill han få sitt sto seminerat kostar det honom inte bara fem gånger så mycket utan dessutom tvingas han att skicka iväg sto och föl till en seminstation. Smittryck och social stress ökar, stonas fruktsamhet sjunker och risken för sjukdom hos fölet ökar. Om kon löper om så kostar det honom bara några hundralappar medan det kostar honom tusenlappar om stoet gör det.
En parning är en affär mellan en hingstägare och en stoägare. För att kunna genomföra affärens första etappmål – dräktighet – så anlitar de en servicestruktur – semin. Den kostar. Rätt ofta misslyckas semin med uppdraget och detta ger följdkostnader i form av ett helt års underhållskostnader för stoet. Om vi nu delar den totala ekonomiska omslutningen av dessa parningsaffärer i tre delar så tar semin två och uppdragsgivarna delar på den återstående tredjedelen. Lite annorlunda uttryckt:
av den reella kostnaden för ett föl har två tredjedelar med semin att göra.
Hur har det kunnat bli så här? Det finns förstås många olika delorsaker – som t.ex. kostnaden för postskick av sperma – men gräver man tillräckligt djupt och tillräckligt långt ner så hamnar man i ändtarmen på en häst. Varför då? – Jo därför att all seminverksamhet styrs av statliga föreskrifter och den ansvarige ministern har sagt att en hästtarm är så mycket skörare än en kotarm att hästsemin inte kan organiseras på samma sätt som nötsemin. Av djurskyddsskäl.
Veterinärer och uppfödare! Vi har ett gemensamt problem att lösa! Jag tycker vi skall göra detta utan att fastna i diskussioner om husdjurstarmars olika skörhet eller vem som har ansvaret.
Det brådskar. Medan gräset gror dör kon……..
Anders Darenius
leg veterinär med 30 års erfarenhet av hästsemin
PS Jag tror det går att få hästsemin nästan lika effektivt som nötsemin. Med fryst sperma. Inte för alla hingstar och inte alla ston men i alla fall bortemot 70% av dem. Bara de övriga behöver specialisthjälp på seminstationer.
Snyggt men knappast snabbt jobbat regeringen!
Den 9 juni 2009 tillsatte regeringen en utredning som skulle
- göra en bred översyn av den samlade djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll,
- lämna förslag till ny djurskyddslag och förordning, samt
- ge exempel på hur andra föreskrifter på området kan utformas.
Utredningen skulle överlämna sitt resultat till regeringen senast det 31 januari 2011
Betänkandet presenterades den 30 november 2011. Det är på 1100 sidor. Få se om jag orkar igenom den.
Länk till Djurskyddsutredningen
Anders Darenius
